Visar inlägg med etikett no. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett no. Visa alla inlägg

onsdag 11 mars 2015

No labb rapport Saltsyra

Vi hällde i 20 ml saltsyra i en bägare. Vi tillsatte sedan 8 droppar BTB och det blev en gulfärgad blandning. Vi hällde i lite salt i bägare A  och inget hände. När vi hällde i bikarbonat i bägare B så reagerade det väldigt. Det blev grönt och till typ skum och efter några sekunder så la det sig. När vi hällde i socker i bägare C så hände inget.

A)




Större bild







B) Bägare B med bikarbonat i hade bäst resultat. Den neutraliserade det sura. Vi hade i lite för mycket Bikarbonat så det blev inte helt neutraliserat. Det övergick till blått istället.




Slutsats: Bägare B



torsdag 12 februari 2015

No labb Blodgrupp

Syfte: Vi ska kolla vilken blodgrupp vi har. Detta ska vi göra genom att ta ett blodprov.

Hypotes: Jag kommer inte att ta prov men jag tror ändå att jag har blodgrupp B. Jag tror även att vi kommer ha ungefär samma som Finland.

Material/kemikalier: Serum A, Serum B, Spruta, Tändsticka, glasskiva/platta

Utförande: Man tog 1 spruta/nål och tog ett blodprov. Sedan så la man 2 bloddroppar på en glasskiva. Man tog sedan Serum A på den ena bloddroppen och sedan Serum B på den andra. Den som blev grumlig när man blandat var den blodgruppen du är med i.

Slutsats: Jag fick ju då ingen slutsats men slutsatsen för resten utav klassen var:
A 27%
B 27%
AB 0%
0 45%

torsdag 5 februari 2015

No lab: Ägget i E-Kolven

Syfta: Lära oss om volymer vid olika temperaturer. Ta redo på reda på vad som kommer att hända med ägget och varför det händer.

Hypotes: Jag tror att ägget kommer att sugas in i e-kolven.

Materiel och Kemikalier: E-kolv, 1 Ägg, varmt vatten.

Utförande: Vi började med att skala vårt ägg. Sedan så hämtade vi en e-kolv och hällde i varm vatten i den. Vi ställde sedan vårt ägg på toppen. Just nu så har den sugits/sjunkit ner halvvägs.

Slutsats: Ägget sögs ner i e-kolven för att när vattnet kallnar så sjunker volymen och då sjunker även ägget. 







                                                                  Här är ägget nu.


Ägget börjar att spricka



Så här blev ägget när det hade sugits ner helt. Det sprack men kom fortfarande ner.


tisdag 3 februari 2015

Labrapport: Dna ur kiwi

Hypotes: Jag tror att vi kommer att hitta DNA't i kiwin. Det kommer att vara grönt och kanske lite svårt att hitta! Om vi gör det rätt så kommer vi nog att kunna få upp det ganska enkelt på glasstaven.

Materiel:
Kiwi
Iskallt t-sprit
Koksalt
Diskmedel
100 ml bägare
tratt
Filtreringspapper
mätglas
pinne/potatissticka
sked.

Kemikalier:
Diskmedel
Kallt T-sprit.

Utförande

Vi började med att mosa kiwin, sedan hämtade vi 5 ml diskmedel+ 50 ml vatten. Vi späde ut diskmedlet med vattnet och sedan i med vattnet+diskmedlet över den mosade kiwin. Vi lade i en nypa salt i blandningen. Vi hämtade även snö och vatten för att hålla blandningen kall under experimentet. Sedan förberedde vi även en ett filtreringspapper för att filtrera blandningen. Efter att blandningen kallnat hällde vi ner blandningen igenom filtereringspappret. Vi hällde sedan upp 20 ml kall T-röd, och lade ner i blandningen. Efter detta fick vi en slimig blandning i botten. Vi försökte ett flertal gånger att få upp den på en glaspinne men lyckades inte. Vi bestämde att vi filtrerar blandningen så det skulle vara enklare att få upp DNA blandningen. Till slut lyckades vi få upp lite av DNA´t men vi han tyvärr inte kolla på det i mikroskopet eftersom att lektionen slutade.

onsdag 14 januari 2015

Genetik

  1. a)  Vilka två faktorer formar en individs egenskaper? 
  2. Arvet och miljön.

  3. b)  Var i cellen finns våra arvsanlag? 
  4. I vårat DNA (i kärnan)

  5. c)  Vad är DNA? 
  6. Det är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen.

  7. d)  Hur många kromosomer finns det oftast i en människocell? 
  8. 46

  9. e)  Ser alla kromosompar i cellen lika ut? 
  10. Nej

f) VEM ÄR DU LIK? Det vet jag inte.

- Ge exempel på minst två egenskaper som du har ärvt från mamma och två från pappa.
Mamma -  ögon färg
Pappa - Vet ej
 - Kan du komma på några egenskaper som du har själv men inte tycker att du ärvt från någon av dina föräldrar? Vet inte.
- Hur kan du ha fått de egenskaperna? Genom att plugga och öva.

2
  1. a)  Vilka bokstäver finns i det genetiska alfabetet? 
  2. A, G, C och T. Det blir till ett RNA om man har U istället för T.

  3. b)  Hur stor del av ditt DNA är identiskt med den personens DNA som sitter bredvid dig?
  4. 99%

  5. c)  Vad består byggstenarna av i proteiner?
  6. Aminosyror.

  7. d)  Vad använder kroppen proteiner till?
  8. Kroppen använder det till att bygga muskler.

  9. e)  Hur kan bokstäverna i det genetiska alfabetet ge olika sorters information?
  10. Kombinationerna ger olika sorters information

  11. f)  Ta reda på hur stor andel gener du har gemensamt med en schimpans, en elefant och en
    banan.
  12. Vi är 99% lika en schimpans. 50% lika en banan och 70% lika en val.

  13. g)  Ange någon anledning till att alla djur har en stor andel gener som är lika.
Jag tror att det kan komma ifrån att vi alla har samma ursprung. Samtidigt som vi började ändra oss och gå upp på land så stannade de andra kvar och ändra på sig i havs. Det är därför vi är lika valar.

3

a) Vad är en mutation?

Det är en plötslig förändring i DNAT.

b) De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga.

Vi hade inte utvecklats och då hade inte människor funnits. Bara bakterier hade funnits.

c) Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?

Mitos

d) Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?

Reduktionsdelning/meios

e) Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa? f) Förklara varför 
ägg och spermier har just det antalet kromosomer. 

23 kromosomer kommer ifrån pappan och 23 ifrån mamman. Detta är för att vi inte ska bli identiska med någon utav dom. Hade man fått 46 från mamman så hade man varit exact som henne.

a) Hur många mammor hade dolly? Beskriv deras olika roller!
  1. Fåret som födde Dolly är får C men Dolly har inte fått något DNA ifrån henne. Dollys DNA kommer ifrån får A som också är Dollys tvilling. Det beror helt på hur man ser det, men jag säger att får C är Dollys mamma.
B) Finns det någon "pappa" inblandad? I så fall hur?

Dolly har bara fått DNA ifrån en "pappa" men den pappan har inte befruktat något ägg utan man har bara tagit DNA från pappans dotter. Detta beror också på hur man ser det. Man kan säga att får A:s pappa är Dollys pappa men man kan även säga att Dolly inte har någon pappa.
  1. C) Vem var Dolly tvilling med?

  2. Får A


  3. D) Anser du det försvarbart att framställa kopior av djur på detta sätt? Motivera ditt svar.

  4. Jag tycker inte att det är rätt. Fåren mår bra som dom är och behöver inte hjälp med att få barn. Dom klarar det utan våran hjälp.

  5. a)  Vad menas med dominanta och recessiva(svaga) anlag?
          Dominanta är när man får arvet av enbart en förälder. Recessiva anlag är om man fått arvet               av båda föräldrarna. Detta är för att dominanta är starkare än recessiva.
  1. b)  Gör ett korsningsschema med en brunögd förälder som har anlagen Rr och den andra
    föräldern är blåögd med anlagen rr. Hur stor är chansen att paret får ett brunögt barn?

          
  1. c)  Tror du det är möjligt att två blåögda föräldrar kan få ett brunögt barn? Förklara hur du
    resonerar.
Det beror på om deras mammas/pappas föräldrar var det. Då bär dom ju på anlagen så det finns ju chans men den är inte jätte stor.
  1. d)  I vilken kromosom har man en förändring om man har den ärftliga sjukdomen ALS?

  1. e)  Vart sitter anlaget för färgblindhet?

  1. f)  Vilka könskromosomer bildas i äggceller? Och vilka könskromosomer bildas i spermier?

  1. g)  Kluring: Färgblindhet är vanligare hos män än hos kvinnor. Ta reda på varför det är så. 


5.
  1. a)  Försök att förklara hur genteknik går till.

  2. b)  Vad står förkortningen GMO för?


  3. c)  Forskarna har genmodifierat sockermajs så att den producerar ett gift som dödar
    skadeinsekter. Vilka är för- och nackdelarna med detta?
    Se: http://www.bionetonline.org/svenska/content/ff_cont3.htm

  4. d)  Ge olika exempel på vad man kan använda genteknik till.

  5. e)  Förklara vad kloning är för något.

  6. f)  Bläddra fram till 3:25 i videon. Välj ut två frågor att fundera över, skriv ned hur du resonerar. 


tisdag 18 november 2014

Kärnvapen

                                                               Kärnvapen

1. Hiroshima ligger ut med kusten och var den första staden som någonsin har blivit bombad med en atombomb i krig. Staden var väldigt viktig och även ett militärt centrum. Det var nog därför som USA släppte bomben just där. Sen så hade den aldrig blivit bombad innan.
Nagasaki är en ö som ligger långt söder i japan. Det kan nog vara en utav anledningarna varför USA valde att bomba dom. Dom var inte tvungna att åka in över hela landet utan bara på ön. Det var inte heller så jätte mycket invånare där. Det var ju bättre att bomba små städer för att varna än att bara gå rakt in på Tokyo. Men det sägs också att USA bombade fel.

2. Kärnvapen är ett vapen som är så otroligt kraftfullt så att man kan förinta jorden. Exempelvis som i atombomben så får man tungatomer att dela på sig. Det blir till en kedjereaktion och fylls med energi. Det kallas för fission. För mycket energi gör en explosion utav överflöde. När man släpper en atombomb så aktiveras den innan den träffar marken. Den utgör ett ljus som är så otroligt starkt. Det blir nästan helt vitt. Den exploderar sedan.

3. Både ja och nej, Det dödade väldigt mycket oskyldiga människor men samtidigt så stoppade man kriget. Om man inte gjorde detta så kanske Japan hade bombat USA och då hade ju samma sak inträffat. USA hade ju då svarat med detta så det kan ha varit bra att detta har hänt. Japan hade ju också bombat Hawaii så detta kan ju ha varit ett svar ifrån USA att dom inte ska röra dom. Sen så var det otroligt dumt utav USA att bomba 2 gånger.


3b. Det var nog att dom var tvungna att ta stop på kriget annars så gör kanske Japan det. Så jag tror lite att det var för att USA inte villa förlora sitt folk. Dom visste ju inte om Japan kanske var på väg att bomba dom.

3c. Jag tror att alla tycker att det är tragiskt och dumt men när man tänker efter och läser mer om det så förstår man lite mer om varför osv. Att det kunde ha varit tvärtom och att det kanske kunde ha slutat värre än vad det gjorde.







Så här såg Hiroshima ut efter att man totalt sprängt sönder hela staden med atombomben "Fatman"

tisdag 4 november 2014

Cecium

Ett radioaktivt ämne är ett ämne som inte är helt stabilt. Ämnet faller isär. Och när det faller isär så skickar det ut strålning vilket man kan få cancer utav. Den är nr 55 och förkortas Cs samt har ett masstal på 132.905/133. Det finns 8 cesium isotoper. Gustav Kirchhoff och Robert Bunsen var båda grundarna

onsdag 22 oktober 2014

Film: Så kontrollerar vi strålningen!

En atombomb sänder ut väldigt mycket strålning. Om inte bomben dödar dig så kommer strålningen att göra det förr eller senare. Strålning värkar ju som om det är det farligaste som finns och det är väldigt farligt men det finns också bra saker med det. Man kan bota cancer med det.

Ämnena bryts ner och ändrar på sig. T.ex när uran bryts ner så blir det mindre utav neutronera och då så blir det till ett annat ämne. Medans det gör det så skickas strålning ut. Det håller på så tills det blir till ett stabilare ämne.

Man kan kontrollera en del utav det. Som dom gjorde i filmen så har dom "tunnor" som är fulla med radioaktivitet. Och dom kan skicka ut den genom slangar rakt på det stället som cancer cellerna sitter.

tisdag 21 oktober 2014

Halveringstid

Radioaktiva atomkärnor sänder ut 1 strålning sen så omvandlas den till ett annan ämne. Det radioaktiva består utav 1000 atomer så när 500 har fallit sönder så kallas det för halveringstid. Alltså tiden som det tar är halveringstiden.


Positiva saker med radioaktivitet

Man kan använda radioaktivitet till att döda celler som t.ex cancerceller.

Man har radioaktiva ämnen i brandvarnare som upptäcker rökpartiklar.

Man kan använda radioaktiva isotoper som gödningsmedel och det gör så att man kan studera alla de olika kemikaliernas vägar i växten eller växterna.

I en del utav luftens koldioxid så finns det ett radioaktivt ämne som kallas för kol-14. Växterna "andas" upp koldioxidet vilket vi eller andra djur äter. Vi äter djuren och på så sätt så får vi i oss kol.
Och det kolet bryts ner, så man kan ju ta reda på hur gammalt något är genom att mäta hur mycket kol det finns i kroppen. Skelettet på bilden är runt 5000 år gammal och kol 14 har en halveringstid på 5700 år.

fredag 17 oktober 2014

Radioaktivitet

Radioaktivitet - Det är när atomkärnor omvandlas till andra typer utav atomkärnor. Alltså radioaktivitet är olika sorters strålningar.

Becquerel - Jobbade med självlysande material.

Pierre & Marie Curie Identifierade 2 radioaktiva grundämnen, Polonium och Radium. Vann även nobell priset utav detta. Även första kvinnan som vann priset.

Polonium - Det är ett radioaktivt grundämne.

Alfastrålning - Inte den farligaste strålningen men kan vara farlig att andas in.

Alfapartikel - En alfapartikel består utav 2 protoner och 2 neutroner.

Radon - Är ett radioaktivt ämne, skickar ut alfastrålning. Består utav 84 protoner och 84 neutroner.

Betastrålning - Består utav elektroner. Den kastas ut ur atomkärnorna med en väldig hastighet.

Betapartikel - Är detsamma som en elektron kastas ut ur en atomkärna i en hög hastighet.

Gammastrålning - Består inte utav protoner, neutroner eller elektroner. Den är osynlig. Samma slags strålning som vanligt ljus.

Detektor för radioaktiv strålning (mätning, instrument, enhet) - Radioaktiv stråling kan mätas genom att svärta en grafisk plåt. GM-rör ger ifrån sig ett knäpande eller knastrande ljud. Ju högre radioaktivitet det är desto högre ljud ger den ifrån sig. Man mäter radioaktivitet i Becquerel (bq).

Bakrundsstrålning - Det finns nästan överallt. Kan finnas på marken, I möblerna och i rymden.









tisdag 7 oktober 2014

1900 talet NO CBRN

CBRN-krigsföring
Kemiska, Biologiska, radiologiska,  nukleära.
http://sv.wikipedia.org/wiki/CBRN-krigf%C3%B6ring

Fattigmans vapen
Kemiska och biologiska vapen kan kallas för fattigmansvapen för att dom är billiga att göra. Och det är t.ex gaser, gift m.m. Kan också vara napalm som är en slags eldbomb.
http://sv.wikipedia.org/wiki/CBRN-krigf%C3%B6ring

Biologiska vapen
Det kan vara att man släpper ut en sjukdom som sprider sig och slår ut folket. Kan börja genom att man smittar en person sen skickar tillbaka den. Då sprider den sjukdomen och det kan slå ut människorna eller göra dom sjuka.
http://sv.wikipedia.org/wiki/CBRN-krigf%C3%B6ring#Biologiska_vapen
Kemiska vapen
Senapsgas användes i första världskriget och det bränner på huden. Svullnader i ögon kan också inträffa. Senapsgas fryser redan vid 13°c och kan därför frysa fast på tröjor och sedan smälta och träffa huden.
Tårgas är en gas som inte är super farlig. Den ger smärtor i ögonen och gör så att vätskan rinner ut ur ögonen. Kan också orsaka en temporär blindhet.
Nervgas är en gas som angriper hjärnan och ryggmärgen. Det gör så att muskeln inte kan slappna av och det leder till kramper som orsakar döden.

Halabja, Irak (vem, var, när, varför)
Ali hassan al majid gick till attack mot sitt eget folk med kemiska vapen. 1988 hände detta och det tros ha varit nerv eller senapsgas.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Halabja

Tokyos tunnelbana, saringas (vem, var, när, varför)
Saringas släpptes ut i Tokyos tunnelbanor 1995. Det var en grupp som heter Aum Shinrikyo. Det släpptes ut på 5 tåg och det dödade 13 personer och skadade ca 5000. Varför inte alla dog var för att dom hade misslyckats med att rena saringasen.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Saringasattacken_i_Tokyo

Syrien, Augusti 2013



Kemiska vapen under första världskriget



Dumpning senapsgas



Konvention om förbud mot kemiska vapen



onsdag 29 januari 2014

Stjärnor

Det som vi kallar för sol är egentligen en stjärna. På långt avstånd ser en stjärna ungefär ut så här.









Men när man kommer tillräckligt nära ser den ut så här.











Och när man kommer ännu närmare ser den ut såhär, Troligtvis går det inte att komma såhär långt fram utan att använda ett teleskop. För om vi hade åkt så nära så hade vi brunnit upp.
















Solen är det som gör så att vi kan leva. Hade inte solen funnits så hade inget liv kunnat uppstå. Då hade det varit istid. Om solen plötsligt skulle slockna så skulle vi fått en istid med grader på mer än -100° eftersom att inget skulle kunna värma upp oss.




Stjärnans liv och död




En stjärna är från början en nebulosa, alltså ett gasmoln. Det består oftast utav väte och helium.
Det finns 2 olika nebulosor, Mörka och ljusa nebulosor. Innutid en ljus nebulosa så bildas stjärnor. Det är stjärnorna inne i nebulosan som lyser, Det gör så att man kan se dom.

När en stjärna bildas/födds så lyser den ända tills den dör. Det är ett stort eldklot. När en stjärna dör så bildas det en supernova, alltså en stor smäll. När det händer så kan det bildas nya ämnen. Det är så alla ämnen har bildats. Det kan också bli till en vit dvärg, Det är när en stjärna slocknar. Då finns det ingen energi kvar att brinna på och då slocknar den. Den lyser vitt tills det slutar att lysa, då kallar man det för svart dvärg.




Supernova

En Supernova är när en stjärna exploderar. När det tar slut på energi i en stjärna så exploderar
den. Det blir en extremt stor smäll och det får en väldans gravitet. Det blir till ett svart hål som slukar allt som kommer nära det. Det kan också bli till en neutronstjärna













Svart hål efter att en Supernova inträffat.                                                                  Neutronstjärna

måndag 20 januari 2014

Big bang

Man tror att alla föremål som nu finns i universum satt ihop med varandra på samma ställe. Sedan så smällde det. En massa strålning kom ut över hela universum. Och det finns faktiskt kvar strålning i dag.
Det blev väldigt varm när det smällde så ungefär 200 miljoner år senare så var det den perfekta temperaturen för att Väte och Helium skulle bildas.

1. Vilka argument/grundpelare vilar Big Bang-teorin på? (och det betyder... vad är det som säger att det inte är en bluff? Vilka "bevis" har man?
Man har bevis genom att universum rör sig bort ifrån varandra. Och då måste ju de ha varit närmare varandra förr i tiden och då kan allt ha suttit ihop med varandra.
När det small så blev det väldigt mycket strålning och än i dag så finns det kvar lite utav det och det är ett annat bevis.

 2. Var & när uppkom alla grundämnen? (Väte och helium bildades när.... alla andra grundämnen kom till... Varför finns det inte mer guld här i världen t.ex?)
Kanske för att andra planeter har andra ämnen. Eller så är dom kanske bara rika. :)

måndag 13 januari 2014

Rymden frågor

1. Vilka är de fyra årstiderna?
Svar: Vinter, vår, sommar, höst
2. Hur många varv snurrar jorden runt sin egen axel på ett dygn? Med ordet axel menar man
här en linje som går rakt genom jorden från nordpolen till sydpolen.
Svar: 1 Gång om dagen
3. Hur många varv går månen runt jorden på en månad?
Svar: 1 varv.
4. Hur lång tid tar det för jorden att röra sig ett varv runt solen?
Svar: 365 dagar och 6 timmar ≈ 365 dagar.
5. Vi i Sverige bor ju på norra halvklotet. Lutar norra halvklotet mot solen eller från solen i juli? Tips: slå upp ordet årstid i NE (enkel).
Svar: Mot solen. 
6. Lutar norra halvklotet mot solen eller från solen i januari? Tips: slå upp ordet årstid i NE (enkel).
Svar: Ifrån solen.
7. Vad är stora smällen?
Svar:  Big bang, Det som forskarna tror är det som skapade jorden.
8. Vilka är planeterna i vårt solsystem? Börja närmast solen.
Svar: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
9. Vad kallas jorden på latin?
Svar: Tellus
10. Hur gammal är jorden?
Svar: För cirka 4,6 miljarder år sedan.
11. Vad är en komet?
Svar: Det är en sten som har kommit in i Jordens område. Graviditeten gör så att den får en hiskelig fart. Så snabbt så att den börjar brinna. Den kraschar seden i jorden men då har den blivit väldigt liten. Man kalar dom också för smutsiga snöbollar.  
12. Vad är ett stjärnfall?
Svar: Ett stjärnfall är en Meteor. 
13. Vad är en asteroid?
Svar: Det är en himlakropp som går i en bana runt Mars och Jupiter i asteroidbältet
14. Var finns asteroidbältet?
Svar: Det finns runt Mars och Jupiter.
15. Vad är en galax?
Svar: Vi lever i en galax som heter Vintergatan. Men det är bara en utav flera tusen galaxer i universum.
16. Vad är Vintergatan?
Svar: Det är den galaxen vi lever i.
17. Hur länge har solen lyst?
Svar: Ca 5 miljarder år.
18. Hur varm är solen på ytan?
Svar: Ungefär 5800 grader
19. Vad betyder det att solen står i zenit?
Svar: Det är när solen står precis ovanför oss. Då kan det nästan inte bli några skuggor på marken.
20. Vilken planet har flest månar? Tips: titta i tabellerna viktiga fakta i uppslagsorden MerkuriusVenusjordenMarsJupiterSaturnusUranus och Neptunus i NE (enkel).
Svar: Jupiter har flest månar.
21. Varför ser det ut som om månen lyser?
Svar: För att solen reflekterar ljus på månen och det studsar tillbaka. Och det gör så att man ser den.
22. Vilka var de två första människorna på månen?
Svar: Neil Armstrong och Edwin Aldrin. 
23. Vad kallas de personer som reser ut i rymden?
Svar: Astronauter
24. Vad är ett teleskop?
Svar: Ett teleskop är en väldigt stor kikare. Med ett teleskop kan man se väldig långt bort.
25. Vad är Hubble-teleskopet?
Svar: Det är ett teleskop i rymden, Den går i en bana runt jorden. 
26. Förklara orden meteor, meteorid och meteorit. Tips: slå upp ordet stjärnfall i NE (enkel).
Svar: Meteor är en sten eller grus som brinner i jordens atmosfär. Meteorid är en sten som rör sig i en speciell bana runt solen. Meteorit är en himlkropp som har fallit ner och landat på jorden. 
27. Förklara begreppen dygn, månad och år genom att beskriva jordens eller månens rörelser. Tips: slå upp ordet månen i NE (enkel) och titta på animationen.
Svar: Ett dygn är 24 timmar, När jorden snurrar så kommer vi olika långt ifrån solen som gör så att vi får natt och dag. 
28. Hur får vi olika årstider?
Svar: Genom att jorden snurrar och lutar. när den snurrar så vrider ju jorden sig och då får man olika klimat och då blir det olika årstider.
29. Vad är höstdagjämning och vårdagjämning?

Svar: Vårdagjämning är när solen passerar himmelsekvatorn från söder till norr. Händer oftast den 20 eller 21 mars. Höstdagjämning är när den passerar himmelsekvatorn från norr till söder. Händer 22 eller 23 september. 

måndag 16 december 2013

Optik

9.1   Vilka färger delas synligt ljus upp i när det passerar ett prisma?
Svar: De delas upp i regnbågsfärger.

9.2 Varför är en svart tröja varmare än en vit?
Svar: För färgen svart absorberar värmen mer än en vit. Eftersom att svart absorberar alla färger.

9.3 Vilka delar av spektrum kan vi inte se? Vad används de till?
Svar: 

9.4 Vad menas med att papper är "vitare än vitt"?
Svar: Det optiska vitmedlet i pappret kan reflektera UV ljus och därför kallar man det så.

9.5 Varför är laser en enda smal ljusstråle? TANK UT
Svar: För att när man använder det så fokuseras ljuset på ett ställe och det är jsut på det stället där man kanske ska operera mm.

9.6 Varför ser pupillen i vårt öga svart ut?
Svar: 

9.7 Man vet att en del blommor har vackra ultravioletta färgteckningar som vi inte kan se. Vilka varelser har ögon som kan se detta, tror du?
Svar: 

9.8 Den här pilen är målad på gatan och markerar vänstersväng. En bilförare ser den inte riktigt så här.
Hur ser den ut från bilen? MM
Svar:






tisdag 10 december 2013

Ljusets egenskap och reflektion

1 Vilken hastighet har ljus i vakuum?
Svar: 300 000 Km/s

2 Varför kan man inte säga att månen är en ljuskälla?
Svar: Eftersom att den inte lyser, det är solen som reflekterar ljuset på den så att det ser ut som att den lyser.

3 Förklara hur ljuset gör att vi kan se ett föremål, till exempel en penna.
Svar: När ljusstrålarna studsar på pennan så börjar den att reflektera och då kan vi se den.

4 Vilka enheter använder man när man mäter ljusstyrka och när man mäter belysning?
Svar: Man mäter i lux.





1 Rita en bild som beskriver hur en ljusstråle reflekteras i en plan spegel. Markera infallsvinkel,
reflexionsvinkel och normal.
Svar:



2 Vad menas med att ljusstrålar är parallella?
Svar: Dom är typ som en trottoar eftersom att dom inte korsar varandra. Dom följer alltid varandra.



3 Vad är skillnaden mellan speglande och diffus reflexion?
Svar: En diffus reflexion så går strålarna lite hur som helst. Men i en speglande reflexion så går dom parallellt in och parallellt ut.  



4 Förklara reflexionslagen.
Svar: Om slagen träffar en person,lampa eller nästan vad som helst och seden träffar en spegel så går dom alltid i samma vinkel. Men allt blir spegelvänd, så om du skulle lyfta din vänstra arm så lyfter du din högra i spegelbilden. 



5 Hur ser konkava och konvexa speglar ut och vad kan man använda dem till?
Svar: 


Detta är en konvex spegel. Man kan använda dem till många saker som att göra dig t.ex. lång, kort, stort huvud i din spegelbild. Som i Lisebergs kristallhus.

Så här ser och fungerar en konkav spegel. Man använder dom till filmprojektorer som man använder på biografer.



måndag 2 december 2013

Delfiner och valar No fördjupningar 02/12

En delfin kan höra upp till 220 kHz vilket ligger i ultraljudszonen. Delfiner kan eko-lokalisera med hjälp utav ultraljud. Dom skickar ut ett ultraljud från hjärnan som sedan går runt och om den träffar nått så får den en annan vibration som sedan studsar tillbaka till delfinen. I igenom munnen och underkäken som sedan går fram till hjärnan.

Fakta om delfiner.

Delfinen är en utav världens smartaste djur. Delfinen är en sort i val familjen. Dom blir runt 4 meter långa och väger runt 60 kg.


Valar Kan man kalla för sirendjur eftersom att dom gör så mycket ljud. Varje val har sin egna röst så deras ljud låter lite speciellt. Eftersom att valar inte ser så bra så memorerar ungarna mammans ljud. Om den skulle höra ett liknande ljud från en radar eller vad som helst så skulle den åka efter det ljudet eftersom att sin mamma låter så. Då hade den kommit bort från gruppen och hade nog inte överlevt på sin egna hand.

Fakta om Valar.

Under 1800 tills nu så har valjakt varit så stort så att valar nästan blivit utrotade.
Blåvalen är världens största djur både på längden och på storleken. En fullvuxen blåval är från 25 till 30 meter lång och väger 150-200 ton. Bara tungan väger cirka 2.7 ton.

måndag 18 november 2013

Frågor om örat 2

1. Hur uppkommer ljud?
Svar: Det uppkommer genom att vi pratar och skickar ut ljudvågor.

2. Hur fort färdas ljud?
a. I luften?
Svar: I luften färdas ljud 340 meter per sekund.
b. På månen?
Svar: Eftersom att det inte finns någon luft på månen så kan ljud inte skapas så ljudet går inte en millimeter på månen.

3. Vad menas med frekvens?
Svar: Frekvensen måste vara minst 20 för att vi ska kunna höra. Frekvens är hur många svängningar som går i sekunden och det mäts i hertz.

4. Mellan vilka frekvenser ligger de ljud som våra öron kan uppfatta?
Svar: 20-20 000 hertz

5. Vad menas med infraljud och ultraljud?
a.
Svar: Ultraljud är när något låter mer än 20 000 hertz.
b.
Svar: Infraljud är när något låter mindre än 20 hertz.

6. Ge exempel på hur vi i praktiska livet använder oss utav ultraljud.
Svar: Man kan använda det till att se om du är gravid. Eller om du är skadad och sånt.

7. Vad menas med en ljudvåg?
Svar: Det är flera förtunningar och förtätningar som sprider sig runt i luften åt alla olika håll. Då blir det ljudvågor.

8. Om du hör åskmullret 9 sekunder efter att du sett blixten, hur lång bort är då åskvädret? Förklara hur du tänker.
Svar: 9*340= 3060. Åskvädret är då 3060 meter ifrån dig.






1. Vilken frekvens har normaltonen?
Svar: Normal tonen har cirka 440 hertz

2. Hur ska en sträng vara för att den ska ge en så hög ton som möjligt? ska den vara lång eller kort, tunn eller tjock, hårt eller löst spänt?
Svar: Den ska vara kort, tunn och hårt spänd.

3. I vilken enhet mäts ljudnivå?
Svar: Ljudnivåer mäts i decibel.

4. Vad kallas en apparat som man mäter ljudnivå med?
Svar: En apparat som man mäter ljudnivåer heter bullermätare.

5. När man slår till en stämgaffel lite lätt hör du en ton. Sedan sätter du stämgaffeln emot ett bord.
a. Hur förändras då frekvensen?
Svar: Genom att luften i lådan börjar att svänga.
b. Hur förändras tonens styrka?
Svar: Genom att man förändrar frekvensen.
c. Vad kallas fenomenet?
Svar: Det kallas för Resonans medsvängning

6. Att uppmana någon att tala högre är ett felaktigt sätt att utrycka sig. Förklara varför.
Svar: Jo, för att egentligen så är det så att man ska tala högre.

7. Varför låter samma ton olika när den spelas på olika instrument?
Svar: Alla instrument ger ifrån sig ett antal övertoner tillsammans med grundtonen. Övertonen ger tillsammans med grundtonen och det gör så att alla instrument har sitt eget ljud.

måndag 11 november 2013

hur man hör......

Så här hör jag: När man pratar så görs ljudvågor. Dom går in i örat och träffar trumhinnan. Den börjar att vibrera och det gör så att hammaren, städet och stigbygeln vibrerar med den. Vibrationerna går igenom snäckan som fångar upp ljuden. Delen som sitter längst ut i snäckan tar in låga ljud och längre in i snäckan tas de höga ljuden in. Ljudet går vidare igenom hörselnerverna och sedan till hjärnan som tar upp ljudet. Och det är så vi hör.

örat